Perceptionens påverkan i organisationen

Perceptionens påverkan i organisationen

Inga kommentarer till Perceptionens påverkan i organisationen

Begreppet perception

Många har nog hört ordet perception förut och har bildat sig en ungefärlig uppfattning av vad det betyder. Den egentliga definitionen av perception är den kognitiva process som uppfattar objekt och händelser runt omkring oss, både i den fysiska och sociala omgivningen. Den här processen använder sig av våra sinnesintryck och sker direkt. Vid social perception använder sig individen av mer intellektuell tolkning än vid fysisk perception, det på grund av komplexiteten i den sociala tolkningen. Det är exempelvis enklare att tolka ett fysiskt objekt än en människa.

I arbetslivet finns det ett eget fält för människa-maskin-samspelet, och det är ergonomi. Här fokuserar man på fysisk perception, bland annat på hur man förändrar en arbetssituation där ett människo-maskin-samspel är komplext och där fel i fysisk perception kan medföra fara för olyckor.

Grundmekanismer i mänsklig perception

Det finns fyra grundmekanismer inom mänsklig perception. Kortfattad översikt över vilka de är:

Stimulusreduktion – innebär att vi inte uppfattar viktig information från omgivningen. Det här kan ge sig uttryck i subliminal perception som är en omedveten varseblivning av något vi uppfattar men som inte registreras i medvetandet. Eller som konstansfenomen som betyder att sådant man ser eller hör upplevs som konstant även om så inte är fallet. Exempelvis att något är i samma storlek, trots olika avstånd.

Stimulusselektion – betyder att vi gör en felaktig fokusering.

Stimulusorganisering – är att vi sätter in informationen vi får i ett felaktigt mönster. Kan ge sig uttryck i dubbeltydig figur som är att något kan ses på två olika sätt, känt exempel är Rubins vas. Kan också visa sig i grupperingsfaktorer.

Stimulussupplering – blir det när vi lägger till egna tolkningar till vår perception.

Social perception

Social perception är uppfattningen av oss själva och människor runt om oss. För att skapa en uppfattning om en annan person använder individen sig av information från personens yttre och kompletterar med verbal och icke-verbal kommunikation. Icke-verbal kommunikation kan exempelvis handla om röstläge, gester och ansiktsuttryck. Det finns ett flertal olika sociala perceptioner och nedanför behandlas de allra viktigaste:

Social identitetsteori

Den sociala identitetsteorin fokuserar på två områden för social perception. Den ena handlar om personlig identitet och visar vem man är. Det framkommer ur exempelvis personlighetsdrag, speciella intressen och färdigheter.

Det andra området är social identitet som handlar om vår upplevelse av oss själva med utgångspunkt i våra individuella, personliga egenskaper. I tillägg görs också en referens till vilka sociala grupper man är med i, och det är huvudidén bakom social identitetsteori. Vid identifikation av en individ ser man på vad för särprägel individen har i sin sociala grupp. Den sociala grupp som individen valt är ofta den som är mest attraktiv och uppfattas som mest positiv av individen.

Den sociala identitetsteorin förklarar också hur man uppfattar andra. Det här görs genom att man belyser vilka skillnader som finns mellan en själv och andra, eller mellan ens egen grupp och andra grupper. Här kan det dock ske att man förenklar. Man ser exempelvis gärna medlemmar av andra grupper som individuellt mer lika varandra och mer annorlunda än en själv. Det här är ett typexempel på konstansfenomenet som betyder att man överser stora variationer (stimulusreaktion) och kontrastlagen som betonar skillnader (stimulusorganisering). Vi har också en tendens att uppleva personer i grupper vi jämför vår grupp med som mer negativa (stimulusselektion, stimulussupplering och stimulusorganisering).

Gloria- och horneffekten

Innebär att vi i vår uppfattning av andra kan blunda för annars uppenbara skillnader i vad vi ser och vad vi uppfattar att vi sett. Exempelvis kan vi ha en gloriaeffekt av en nära vän. Det betyder att vi uppfattar vännen som god och blundar för att personen har betett sig ont på grund av att det här inte passar in i vår uppfattning av personen.

Ur gloria- och horneffekten kan en självuppfyllande profetia uppstå i det att genom att vi förväntar oss något av en person, så ökar chansen för att det faktiskt inträffar.

Stereotyper

Enklast förklarat som att dra alla över en kam och som i exemplet ovanför om konstansfenomenet i den sociala identitetsteorin. Stereotyper används för att det underlättar tolkningen och värderingen av individer i en grupp, och sker ofta i det omedvetna. Stereotyper används oftare när man är stressad vilket gör att det ibland är vanligt förekommande i arbetslivet. Det här kan därför verka skadligt på arbetsplatsen.

Stereotyper används även för att stärka nedvärderingen av andra grupper, då det här får oss själva att framstå som starkare och mer självsäkra. Osäkra individer använder sig gärna av stereotyper på grund av det här.

Det är svårt att undgå stereotyper då de flesta perceptioner startar med att man går till vår stereotypiska uppfattning av någon. Men vissa individer har enklare för att sedan korrigera stereotypen efter vad man faktiskt upplevt än andra.

Första intryck

Vårat första intryck av någon är ofta något som följer med våra senare uppfattningar av personen. Det här beror på att vi i vårt första möte analyserar personen och undermedvetet placerar in denne i olika ”fack” så som ”snäll” och ”strukturerad”. Att sedermera omplacera personen är svårt, men kan ske över tid.

Likhetseffekten

Likhetseffekten behandlar individens förkärlek till likhet. Det är enklare att se personer som är mer lik en själv i positiv dager än de som är mer olika. Något som enklast går att jämföra med kvinnosituationen i arbetslivet dag, män rekryterar hellre män helt enkelt eftersom de är mer lika dem själva.

Perceptuellt ankare

Detta innebär att man har en tendens att värdera likt på grund av att man har viss referenspunkt man utgår ifrån. Exempelvis att man är sträng och därför är sträng i sina bedömningar av prov.

Figureffekten

Figureffekten betyder att det finns en tendens att man värderar personer som sticker ut mer extremt än vad som är nödvändigt. Exempelvis blir positivt beteende framhävt som extremt positivt om det här inte tillhör normen.

Attributionsteorier

Attribution handlar om att förklara orsaken till en egen och andras handlingar och är en annan del utav perceptionen.

Motsvarande slutsatser

I vårt sökande efter att förstå vem någon är ser vi ofta till deras handlingar. Genom det här kan det ofta dras felaktiga slutsatser. Exempelvis kan en person ha en dålig dag och göra en mindre bra insats på arbetet, men är man inte medveten om det här utan ser på personens handling som typvisande, så kanske man får uppfattningen av att den här personen alltid gör saker mindre bra.

Tolkningar av orsaker till konkreta handlingar är en annan handling där det är viktigt att försöka komma till den slutsats som är mest korrekt. Kanske handlingen har en annan orsak än den mest uppenbara?

Inre och yttre attributioner

Inre attributioner är de beteenden som beror på individens karaktär. Det handlar om förmåga, personlighet och motivation. Yttre attributioner är beteenden som beror på faktorer utanför individen, så som uppgiftens svårighet och tur.

Kelleys attributionsteori

Kelleys attributionsteori baserar sig på den så kallade samvariationsregeln. Den säger att förklaringar till beteende bygger på faktorer som finns när beteendet sker, och som är frånvarande när beteendet inte förekommer. Teorin har tre grundläggande element till orsaksförklaringar:

Aktören – är personen vars beteende vi försöker förklara orsaken till
Målobjektet – är det objekt som mottar aktörens beteende
Omständigheterna – är det sammanhang däri beteendet utövas.

Informationen ur de här tre elementen används sedan för att förklara orsaken genom tre informationsdimensioner. Med hjälp av de här tre dimensionerna går det att tolka om det är ett yttre eller inre attribut:

Särprägel – är det här ett vanligt förekommande beteende vid olika tillfällen eller var det här en specifik händelse?
Konsistens – är de här ett vanligt förekommande beteende vid likadana tillfällen eller var det här en specifik händelse?
Konsensus – är det här ett vanligt förekommande beteende för andra vid likadana tillfällen eller var det här en specifik händelse?

Avvikande från samvariationsregeln

Det finns fall då man avviker från samvariationsregeln. Ett exempel på det är när man har rimliga förväntningar på att ett beteende beror på en viss orsak. Den här förväntningen kan vi exempelvis ha fått från tidigare erfarenhet från liknande fall.

Ett annat exempel är när någon avviker från konsistens. Om en person avviker från sitt vanliga beteende är vi oftast benägna att tillskriva det här till att det beror på en specifik situation istället.

Ett tredje exempel är att man värderar ett beteende efter vad andra eller än själv hade gjort i samma situation. Det här kan dock vara fel utgångspunkt och ge ett avvik på grund av att du själv, eller de andra du jämför med, kanske inte är en representativ referenspunkt. Det finns också tecken på att man ofta tror att andra hade gjort det man själv hade gjort, en så kallad falsk konsensuseffekt.

Tre systematiska attributionsfel

  1. Det fundamentala attributionsfelet – görs när vi lägger för stor vikt på inre attribut och försakar de yttre attributen för att förklara en handling.
  2. Aktör-observatör-effekten – är en tendens till att förklara andras negativa beteende som en orsak av inre attribut medans vårat egna negativa beteende förklaras som en orsak av yttre attribut.
  3. Självfavoriserande attribution – är att vi tenderar att tolka vårat eget beteende på ett mest möjligt positivt sätt.

Referenser

Kaufmann, G & Kaufmann, A 2009, Psykologi i organisasjon og ledelse, 4 utgåva, Fagbokforlaget, Oslo.

Den svenska versionen hittar du här medans den norska, som jag utgått från, hittar du här.

Tips

Nedan kan du om du önskar pröva dina kunskaper om perception. Se det som lite av ett test om du lärt dig något av min sammanfattning ovan. OBS! Testet är på norska: perception inom organisationsteori

Erik Persson

Om mig:

Arbetar med MRM, webb-orienterade projekt så som SEO och webb-utveckling samt läser till en Bachelor i Business Administration på Handelshøyskolen BI i Oslo.

Lämna en kommentar

Sociala nätverk

Tillbaka till början