Kapitalbehov och finansiering

Kapitalbehov och finansiering

Inga kommentarer till Kapitalbehov och finansiering

Inledning

När man har ett företag behöver man kapital till investeringar och drift. Investeringar är dyrare inköp som man kommer till användning under längre tid. Driftskapitalbehov har man om man har ett varulager, och om man säljer varor på kredit. Man behöver också ha en likviditetsreserv för att kunna täcka räkningar som behöver betalas.

Beräkning av kapitalbehovet gör man enklast via balansen. Balansen visar på den ena sidan användning av kapital (dvs. kapitalbehovet/tillgångar), och på den andra sidan hur kapitalbehovet är finansierat (finansiering med eget kapital och skuld). För mer information om balansen och balansräkning kan du läsa mitt inlägg om balansräkningen här.

Olika kapitalkällor

Det finns två huvudkapitalkällor ett företag kan använda sig av. Det är eget kapital och skulder (lån, krediter). Nedan kan du läsa om de två.

Eget kapital:

Ett kapital företaget fått från sina ägare. I driftsfasen ökar detta kapital också med det som företaget generarar i överskott, och som ägarna inte tar ut i utbytte.

Dåligt säkrat mot förluster, och är det kapital som är utsatt för högst risk. Därför har den ett högre avkastningskrav än lån.

Det dyraste kapitalet i ett företag på grund av kostnaderna för utbyte till ägarna, och/eller värdeökningen av deras insats i företaget.

Fördelen med eget kapital är att den ger ett företag en ökad flexibilitet tack vare att man kan låta bli att betala ut utbytte till ägarna vid dålig likviditet. Det här är vanligtvis inte möjligt med lån.

När man behöver öka sitt eget kapital ska man ha i åtanke att det är pengar som är avsedda att stanna i företaget en längre tid.

När man vill utöka sitt eget kapital behöver man förklara vad det är företaget gör, så som företagsidén, affärsplan, lönsamhetstal osv. så att den som vill investera får en uppfattning om vad det är pengarna ska användas till.

Vid uppstart ska man ha minst 30% av förväntat kapitalbehov det första året täckt av eget kapital, om möjligt mer. Detta är en norm för ett företags soliditet, som visar hur länge ett företag kan gå i förlust innan kreditorerna inte kan motta sina pengar längre.

En annan norm är att eget kapital tillsammans med långfristiga skulder minst ska täcka anläggningstillgångarna. I den norska aktielagen står det att man ska ha ett eget kapital som är försvarligt utifrån risken och omfånget av företaget.

Det är en god idé att man har ett avtal över vad medägare har för rättigheter i företaget om det skulle ske något.

Lån och olika krediter

Några lån är baserade på låneavtal och är då räntepålagda, medans andra krediter uppstår i förbindelse med vanlig drift utan några avtal. Dessa är normalt räntefria. Exempel på sådana krediter är leverantörsskuld och semesterpengar. Både lån och krediter är skulder, och skulder kan vara långfristiga eller kortfristiga. När man är i behov av lån kan man bland annat gå till banken eller söka lån hos diverse inkubatorer (innovationsstödjare) så som Innovasjon Norge eller Almi i Sverige.

Kostnader vid lånefinansiering består först och främst av räntor, men det finns andra avgifter så som etableringsavgift. Kostnaden för eget kapitalet påverkar inte årsöverskottet i räkenskapen. Denna ”kostnad” framkommer istället som värdeökning i företaget och som utbyte.

För att räkna ut den effektiva räntan av ett lån är det enklast att använda sig av internräntemetoden. Internräntan är densamma som den effektiva räntan för en serie inbetalningar.

Erik Persson

Om mig:

Arbetar med MRM, webb-orienterade projekt så som SEO och webb-utveckling samt läser till en Bachelor i Business Administration på Handelshøyskolen BI i Oslo.

Lämna en kommentar

Sociala nätverk

Tillbaka till början