Inflytande, påverkan och makt

Inflytande, påverkan och makt

Inga kommentarer till Inflytande, påverkan och makt

För att ta tillvara på sina intressen är det viktigt att ha inflytande. Definitionen av inflytande kan beskrivas som att möjligheten att uppnå förändring av andras beteende, uppfattningar och attityder. Inflytande kan utövas gentemot både en individ, grupp eller organisation och kan också utövas från de här kategorierna gentemot någon av de andra.

Starkare inflytande sker vid påverkan och makt. Medan inflytande endast ger upphov till förändring, ger påverkan upphov till förändring och eftergifter. Makt är i sin tur den allra starkaste formen av inflytande och beskrivs som något som i tillägg till ändring och eftergifter också ger upphov till underkastelse av något slag.

Klassiska studier av inflytande och eftergifter

Det har gjorts många studier av inflytande, speciellt på inflytandet på en individ från en grupp. Solomon Asch gjorde ett häpnadsväckande fynd där han märkte att det fanns en konformitet (”rättning efter omgivningens normer och regler och svårigheten att hävda en avvikande åsikt”) i grupper. När hela gruppen utom en individ ansåg att ett visst svarsalternativ var rätt, var det ytterst få individer som kunde hålla kvar sin avvikande åsikt om att ett annat svarsalternativ var det rätta. Endast 15-20% av individerna vågade lita på sin egen uppfattning.

Det visade sig dock att när flera i gruppen var oeniga, var det enklare för individen att behålla sin uppfattning, vilket tydde på att svårigheten att hålla fast vid sin uppfattning endast handlar om när hela gruppen i övrigt var samstämmig. Det var inte heller någon större skillnad på hur stor gruppen var, tre personer var tillräckligt för att konformitet skulle uppstå.

Milgrams experiment

Milgrams experiment kan sammanfattas som ett flertal experiment där man försökte belysa och mäta individers benägenhet att följa order från auktoriteter. Ordern var av den sorten individen i vanliga fall själv inte skulle ha utfört på grund av samvetsskäl. Du kan läsa mer om själva experimentet här.

Utifrån experimenten blev det tydligt att de flesta människor förhållandevis enkelt går emot sin egen moral när de blir befallda av en stark auktoritet. (i experimentet var auktoriteten förhörsledaren). Vad man såg var att många i ett tidigt skede i experimentet började bli stressade och att en del även ville avbryta.  Men genom att förhörsledaren manade på om att fortsätta valde de flesta ändå att skaka av sig sin motvillighet i alla fall till den grad att experimenten kunde fortsätta. Vad man kan se här är alltså att vid fortsatt press från auktoriteten blir även de flesta av de individer som till en början är motsträviga, marionetter som fortsätter tills dess att auktoriteten (förhörsledaren) anser experimentet avslutat.

Socialt inflytande

Inom nyare forskning på socialt inflytande försöker forskare förklara de mekanismer som gör att någon har möjlighet att ha inflytande på andra, eller varför individer blir påverkade. Robert Cialdini anses vara den främsta forskaren inom det här området och har skapat sex ”lagar” för socialt inflytande. Nedan beskrivs de här övergripande:

  1. Att ge och ta. Känslan av att få något skapar ofta en känsla av att vilja ge tillbaka, något som man tror ligger djupt rotat i vår biologiska grund.
  2. Förpliktelse och konsistens. När en individ förpliktar sig till något, är det mer troligt att individen senare också följer sin förpliktelse.
  3. Socialt bevis. Individer kommer till att göra det de ser andra göra. Typexempel här är när man ser andra se upp mot himlen, då gör man också själv det.
  4. Auktoritet. En individ är benägen att lyda auktoriteter. Typexempel här är Milgrams experiment.
  5. Gilla-effekten. Individer blir enklare övertygade av människor de tycker om.
  6. Knapphet. Vid en upplevd knapphet ökar efterfrågan. Utnyttjas ofta i marknadsföring i stil med ”endast den här veckan” eller liknande.

Organisationspolitik

Enligt den amerikanska professorn Jeffrey Pfeffer tillämpas organisationspolitik ofta i organisationer när man vill uppnå önskade resultat i en situation där det är osäkerhet eller oenighet mellan olika val. Olika intressegrupper/individer använder sig då av förvärvande och utveckling av makt för att få det inflytande som behövs för att få igenom sin åsikt.

Makt inom organisationer

Det finns flera olika former av makt och maktanvändning. Generellt skiljer man mellan positionsmakt och personlig makt. Personlig makt anses av många vara mest associativt med medarbetares tillfredsställelse och arbetsprestationer. Man tror också att personlig makt får mer betydelse i svårare situationer. Positionsmakt innehåller tre undergrupper av makter:

  1. Tvångsmakt. Man undviker bestraffning genom att låta vissa individer ha inflytande.
  2. Belöningsmakt. Man låter vissa individer ha bestämmanderätt på grund av att man då kan få belöningar och fördelar.
  3. Legitim makt. Genom individens position (ex. chefen) tillåts individen att ta beslut.

Personlig makt innehar istället de här två undergrupperna:

  1. Referensmakt. Man låter en individ bestämma för att man litar på denne.
  2. Expertmakt. Handlar om att individens makt ligger i dess specialkompetens eller brist på specialkompetens.

Utöver det här kommer två andra maktformer som man ansett behövde för att få en mer enhetlig bild av makt. Den ena kallas för övertalningsmakt och handlar om att den makt en individ kan få på grund av sin förmåga att övertala. Den andra kallas för informationsmakt och ger individen som har tillgång till information mer inflytande.

Systembaserade maktstrategier

För att få mer inflytande och för att utnyttja ens makt i en organisation finns det vissa ”systemstrategier” man kan använda sig av. Inom politiken exempelvis existerar makt i form av reglering, kontroll av resurser och tillgång till information. Genom olika politiska processer befäster man och utvidgar sitt maktgrundlag.

Koalition är en politisk process där två parter samarbetar för att främja varandras krav eller önskemål. En annan politisk process är kooptering som innebär att man neutraliserar oppositionella genom att inkludera de om man får igenom sitt önskemål. Exempel är att tillge en oppositionell en framtida ministerroll i utbyte mot stöd i en politisk fråga inom partiet.

Inflytande och inflytelsetaktik

Yukl och Van Fleet har framhävt följande metoder som individer använder sig av när de försöker uppnå ett ökat inflytande:

  1. Legitimeringstaktik. Att framhäva att ett förslag är legitimt.
  2. Rationellt övertygande. Användning av logiska argument eller hänvisning till vetenskapen för att främja ett förslag.
  3. Inspirerande uppmaning. Att prata om värderingar, förhoppningar och behovstillfredsställelse hos den man vill få ett ökat inflytande över.
  4. Personlig uppmaning. Att prata om känslor och minnen om gammal vänskap och lojalitet hos den man vill få ett ökat inflytande över.
  5. Samråd. Att ta hänsyn till den andres synpunkter i en sak för att på så vis få fram ett gemensamt förslag som båda står bakom.
  6. Byte. Att be om stöd i en viss fråga i utbyte mot att sedermera ge stöd i en annan.
  7. Press. Att ställa krav och framhäva hot om konsekvenser om inte förslaget accepteras.
  8. Inställsamhet. Att genom smicker hos beslutsfattare senare få fördelar eller genomslag för egna förslag.
  9. Koalitionstaktik. Att vara flera som står bakom ett förslag för att på så vis öka styrkan i förslaget.

Det är svårt att säga vilka taktiker som har störst genomslagskraft då många taktiker fungerar olika bra i olika situationer. Det man kunnat se är emellertid att inställsamhet, övertygande och olika former av personliga uppmaningar används oftare i början av ett försök att utöva inflytande medan press, byte och koalitioner används i ett senare skeende.

Enligt Yukl verkade rationellt övertygande, samråd och inspirerande uppmaningar likväl vara de mest effektiva påverkningarna, medan press och koalitionstaktik var minst effektiva. Ledare med en önskan om personlig och privat accept av sina medarbetare förefaller få mest ut av att vad Yukl kom fram till.

Destruktiv organisationspolitik

Vid destruktiv organisationspolitik menar man att antingen innehållet eller omfånget av politiken är destruktiv. När innehållet är destruktivt handlar det om att metoderna som används för att utöva inflytande blir destruktiva. Det är förståeligt att exempelvis press kan slå fel ut om den utövas för aggressivt. Ett annat exempel är när en intressegrupp utövar metoder för sitt eget bästa, och som kanske går helt emot det bästa för organisationens övriga medlemmar.

Omfattningen kan också bli destruktivt, exempelvis när den omfattar delar av organisationen som egentligen inte vill vara med på ”spelet”.  Vid destruktiv organisationspolitik kan organisationens prestationsförmåga skadas och en arbetsmiljö präglas av ångest och osäkerhet.

Referenser

Kaufmann, G & Kaufmann, A 2009, Psykologi i organisasjon og ledelse, 4 utgåva, Fagbokforlaget, Oslo.

Den svenska versionen hittar du här medans den norska, som jag utgått från, hittar du här.

Tips

Nedan kan du om du önskar pröva dina kunskaper om känslor i inflytande. Se det som lite av ett test om du lärt dig något av min sammanfattning ovan. OBS! Testet är på norska: känslor i arbetsmiljön

Erik Persson

Om mig:

Arbetar med MRM, webb-orienterade projekt så som SEO och webb-utveckling samt läser till en Bachelor i Business Administration på Handelshøyskolen BI i Oslo.

Lämna en kommentar

Sociala nätverk

Tillbaka till början