Diverse makroekonomiska begrepp – del 1

Diverse makroekonomiska begrepp – del 1

Inga kommentarer till Diverse makroekonomiska begrepp – del 1

Nominell och real växelkurs

Nominell växelkurs är priset för utländsk valuta angett i ens lokala valuta. Exempelvis kostar en dollar just nu (15:00, 2015-03-05) 8,3547 svenska kronor.

Reala växelkursen anger istället ett relativt pris mellan inhemska och utländska varor. Det här görs matematiskt genom att dividera utländsk prisnivå med inhemsk prisnivå och multiplicera med nominell växelkurs.

Om den reala växelkursen gått upp heter det real appreciering, och i motsatt fall för real depreciering. Om den nominella växelkursen apprecieras, så apprecieras även den reala växelkursen.

Vid real appreciering går priset på utländska varor ner, och det motsatta vid real depreciering.

Formeln för real växelkurs är EP*/P och vid växtform gE + inflation utomlands – inflation i landet.

Intensiv och extensiv form av produktfunktionen

Vid omskrivning av makroproduktfunktionen Y=5K^{0,4} L^{0,6} till intensiv form, är följande räkneregler bra att ha i åtanke:

y=Y/L och k=K/L

Genomsnittlig växt i faktorproduktivitet

Formeln för att räkna ut genomsnittlig växt med hjälp av real BNP:

Real BNP = faktorproduktivitet + kapitalets intäkt * real bnp

Olika typer av arbetslöshet

I makroekonomi är en central del hur man ser på arbetslöshet. Man väljer bland annat att dela upp arbetslöshet i olika kategorier för att undvika att dra generella slutsatser från exempelvis en hög arbetslöshet som endast är temporär.

Strukturell arbetslöshet innebär att det under en längre tid finns ett högre utbud av arbetssökande än efterfrågade arbetsplatser i flera branscher.

Konjunkturell arbetslöshet kommer sig av att efterfrågan i en marknad minskar vilket gör att produktionen går ner. En låg efterfrågan medför att behovet av arbetande minskar.

Friktionsarbetslöshet är arbetslöshet som orsakas av att arbetsmarknaden inte är effektiv/perfekt. Vad det här betyder är att det egentligen är full sysselsättning, men att folk går arbetslösa en längre tid för att det tar tid att matcha en arbetssökare med ett nytt arbete. Det här är svårt att undgå, friktionsarbetslöshet kommer alltid att existera i ett samhälle.

Vid jämvikt i arbetsmarknaden kommer inte alla de som önskar ett arbete vid gällande marknadslön att få ett arbete. En slags arbetslöshet kommer alltså naturligt att skapas vid jämvikt.

Strukturell arbetslöshet och marknadsmakt

Pris = (1 + m) · MC

Efterfrågan efter arbetskraft går ner ju högre marknadsmakten (konkurrensen) är. Vidare kommer företagen då att efterfråga mindre arbetskraft ju högre reallönen är. Det här betyder alltså att när konkurrensen ökar, går reallönen ner och arbetslösheten upp.

Effektivitetslön

Lön som är högre än jämviktslönen för gällande arbetskraft. Ökar kostnaden vid arbetslöshet men kan främja arbetarnas effektivitet.

Kvantitetsteorin

Kvantitetsteorin använder man för att ha möjlighet att dra slutsatser mellan aktuell penningmängd och den prisnivå som gäller i en ekonomi. Prisnivå är ett annat ord för inflation eller deflation.

Den generella ekvationen brukar skrivas som MV=PY där

  • M = penningmängd
  • V = pengars omloppshastighet
  • P = prisnivå
  • Y  = real BNP

PY är detsamma som nominell BNP.

Paritet

Köpkraftsparitet (engelska purchasing power parity, ppp) är det värde i en valutakurs som visar förhållandet mellan två pengaenheters köpkraft i sina respektive länder. Om två valutor är i paritet kan man för samma belopp köpa samma mängd varor och tjänster i de två länderna. Paritet kan alltså liknas med ordet ekvivalent.

Vid ränteparitet är den nominella ränteskillnaden mellan två länder skapad på grund av en förväntan om ändring i nominell valutakurs.

Konjunkturer

I en högkonjunktur ökar privat sparande och konsumerande.

Konjunkturteorin

Här skiljer man bland annat mellan nedgångskonjunktur och lågkonjunktur. I en nedgångskonjunktur är växten i ekonomin alltid lägre än trendväxten, medan i en lågkonjunktur följer växten i en ekonomi den generella trenden.

Konjunkturindikatorer

En ledande indikator är en indikator som förutser konjunkturförändringar. Exempelvis aktiekurser. En sammanfallande indikator är istället en indikator som följer själva konjunkturen, så som arbetslöshet. Dessa kan även kallas ”medcykliska”, att de följer den generella cykeln, i det här fallet konjunkturen.

Erik Persson

Om mig:

Arbetar med MRM, webb-orienterade projekt så som SEO och webb-utveckling samt läser till en Bachelor i Business Administration på Handelshøyskolen BI i Oslo.

Lämna en kommentar

Sociala nätverk

Tillbaka till början