Beslutsfattande utifrån olika beslutsteorier

Beslutsfattande utifrån olika beslutsteorier

Inga kommentarer till Beslutsfattande utifrån olika beslutsteorier

Vad är ett beslut?

Ett beslut är vad en individ behöver göra när den ställs inför ett problem med flera olika handlingsalternativ. Vid beslut där det råder en viss osäkerhet, ett så kallat dilemma, är individen ofta i en situation där valet av ett alternativ gör att man förlorar fördelarna med att välja de andra. Ledaryrket hamnar ofta i i beslut med viss osäkerhet.

Den klassiska beslutsteorin (nyttoteorin)

Det finns flera teorier för hur ett beslut tas på bästa sätt. En av de allra vanligaste är den klassiska ekonomiska beslutsteorin. Teorin använder sig av förväntad nytta för att se vilket alternativ som ger högst total nytta. Det alternativet som ger högst nytta, är då det alternativ som är bäst sett till dess sannolikhet att inträffa. Begreppet nytta är dock svårt att definiera, dessutom är nytta också subjektivt. Därför kan det vara svårt att kartlägga vad som ger mest nytta.

I beslutsteori anses det dock vara bäst om man försöker maximera förväntad nytta i en beslutssituation där man har flera, konkurrerande handlingsalternativ. Så får man göra så gott man kan utifrån en ideal norm för hur man bäst går fram för att realisera eller förverkliga ens målsättning utifrån ett rationellt beteende. I listan nedan är denna ideala norm för nyttomaximering beskriven:

  1. Gör en lista på alla beslutsalternativ man kan välja mellan
  2. Hitta de konsekvenser som vardera alternativ för med sig
  3. Räkna på sannolikheten för att de här konsekvenserna inträffar
  4. Bedöma nyttan av vardera konsekvens
  5. Multiplicera nyttovärdet med motsvarande sannolikhet
  6. Sammanställ resultaten för att hitta bäst alternativ

Enligt den klassiska beslutsteorin ska man genom de här sex punkterna nå det mest optimala beslutet. I praxis finns det dock stora avvikelser från modellen sett till hur folk faktiskt tar beslut. Mycket beror på att de flesta beslut tas utan att man har vetskap om vad alla alternativen bär med sig. De flesta beslut tas dessutom under tidspress, vi har inte obegränsat med tid till att analysera alternativen och dess konsekvenser, ej heller att räkna på dess sannolikhet att inträffa. Dessutom är det inte alltid ändamålsenligt eller ens möjligt att lägga ner så mycket tid på ett beslut som ovan nämnda lista föreslår.

Begränsad rationalitet

Den begränsade rationalitetsmodellen, utvecklad av Herbert A. Simon och James March, utgick från problemen i den klassiska beslutsteorin. Den tar större hänsyn till mer realistiska antagelser över hur individen tar beslut och kan därför, anser Simon och March, undvika problemen från den klassiska beslutsteorin.

Begränsad rationalitet tar utgångspunkt i att vi önskar att förenkla beslutsprocessen. Genom så kallad satisfiering väljer vi ofta det första beslutsalternativ som vi anser är gott nog. Här uppstår det ibland problem på grund av att vi genom att förenkla problemet kan gå miste om det bästa beslutet. Hur vi bestämmer oss för hur grovt vi förenklar beror på vilken ambitionsnivå vi har i just det beslutet. Vissa beslut kanske inte behöver tänkas igenom så länge?

I den begränsade rationaliteten visas de begränsningar som människan har i sin förmåga att inta information. Undermedvetet förenklar vi på grund av att vi helt enkelt inte klarar att utvärdera situationer hur noga som helst på grund av vår begränsade förmåga att ta in information. Vi använder oss av så kallad heuristisk-intuitivt tänkande som betyder att vi förenklar vårt tänkande baserat på diskretion och att vi använder oss av enklare regler för hur man borde göra i en val-situation.

När det gäller val av alternativ har det visat sig att vi varierar våra val efter vilken form av problem vi ställts inför. Vid problem som är formulerat som en möjlighet till positivt utfall är man vanligtvis inte riskbenägen och någorlunda konservativ, medan det motsatta lätt får en att ta risker och agera djärvt. Ur denna upptäckt kom det därför en tredje beslutsteori, prospektteorin.

Prospektteorin

Denna teori skapades av Kahneman och Tversky, två israeliska psykologer. Det teorin kom fram till var att människor på ett irrationellt sätt många gånger väljer att övervärdera små sannolikheter samtidigt som de undervärderar höga sannolikheter. Det hävdades att människor väljer det som är säkert före det osäkra och att de är mer vidlyftiga när det finns en risk för förlust.

Det visar sig också att känslan av en förlust är starkare än känslan av en vinst, där de två är ungefärligt lika. Exempelvis känns det mer jobbigt att förlora 5 000 kronor än att vinna 5 000. På grund av det här vill vi undvika att uppleva en förlust och kan därför välja att exempelvis hålla kvar på en aktie som går dåligt på grund av att vi hoppas på att den sedermera kan gå med vinst och på så vis få oss att uppleva en vinst istället. Denna slutsats går att förstå genom den så kallade värdefunktionen, som beskriven i diagrammet nedan från Wikipedia:

Hur beslut antas tas enligt prospetteorin

Metoder och eventuell snedvridning vid bedömning

Vid bedömning använder människor som tidigare nämnt vanligtvis heuristiska metoder för att förenkla beslutstagandet. Det här beror på att vi som sagt inte har möjlighet eller tid till att analysera våra beslut i den utsträkning som ibland behövs. Men genom att veta om problemet, kan man försöka undgå att hamna i de felaktigheter som kan uppstå vid användning av de heuristiska metoderna. Nedan beskrivs de här metoderna och vad för fel de kan orsaka.

Representativitet

Representativitet tar i beaktande sannolikheten för att olika alternativ liknar varandra, hur representativt exempel A är till B till exempel. Är exempel A mycket representativt för B, är sannolikheten för att A ingår i exempel B stor, medans det motsatta betyder att sannolikheten för att A ingår i B inte är så stor. Genom att se på representativitet, kan vi komma fram till beslut som ibland inte blir rätt, då vi tolkat representativiteten som stor när den inte varit det, eller det motsatta.

Tillgänglighet

Tillgänglighetsmetoden är något vi använder oss av för att bedöma sannolikheten av att något ska inträffa. Genom att se till vår omgivning, kan vi enklare bedöma om något ska ske eller ej utifrån vad vi tidigare har erfarit. Är det få i vår omgivning som erfarit att halka på gatan, bedömmer vi det som att sannolikheten för att man ska halka är liten. Men ibland kan denna bedömning slå fel, till exempel kan vi bli påverkade av vad som sker i vår omgivning på ett sådant sätt att vi bedömmer sannolikheten för att något ska ske som högre än det är. Om det sker en större olycka med spårvagn utanför ens hem, kanske vi hädanefter bedömmer att sannolikheten att det sker igen är större, på grund av att vi blev så starkt påverkade av att olyckan skedde i vår närhet.

Justering

Genom så kallad justering kan vi se att människor justerar sitt bedömmande utifrån en bedömningspunkt de utgått från. Genom att göra så här blir det enklare för individen att komma fram till ett slutvärde som den tror kan stämma. Problemet med denna metod är att det allt för ofta sätts ett felaktigt utgångsvärde, och på så vis blir det slutgiltiga resultat också fel, då utgångspunkten inte var rätt.

Rätt metodik för att ta rätt beslut?

Ofta är ett enkelt sätt att ta rätt beslut att se till hur bra man känner igen de olika alternativen. Det här kallas igenkännelse-heuristik och det har det visat sig att det kan gå att ta ett korrekt beslut genom denna metod. Om man är i en situation där igenkännandet inte är stort, ska man då försöka att omdefinera problemet på så sätt att man hamnar i en situation där det går att känna igen alternativen.

Ekologisk rationalitetsteori

Slutligen har vi den ekologiska rationalitetsteorin som menar att beslut baseras på vad som finns i omgivningen, och att det i omgivningen finns en stor mängd med beslutsrelevanta ledtrådar man kan fästa sig vid för att ta korrekt beslut. Nedanför beskrivs några metoder från ekologisk rationalitet.

Snabbhetsmetoden

Metoden är mycket likt igenkännelsemetoden som beskrevs tidigare. Genom att hitta det alternativ som känns igen snabbast kan man dra slutsatsen att det alternativet är det bästa alternativet.

Ta det bästa alternativet

Denna metod innehåller tre steg för att hitta rätt alternativ och har visat sig fungera mycket bra.

  1. Först rangordnar man kriterierna efter vilka önskemål man har
  2. Sedan ser man på alternativen i förhållande till den prioriterade rangordningen. När man hittar ett alternativ som överensstämmer med ens önskemål, väljer man det alternativet.
  3. När man hittat rätt alternativ, avslutas sökandet.

Prioriteringsmetoden

Är mycket likt ”ta det bästa”-metoden men här kartlägger man alla alternativen och väljer sedan det alternativ som skiljer ut sig till det bättre när man jämför med ens rangordning av kriterier. Enligt vissa studier ska denna metod ha långt bättre resultat än de andra metoderna i ekologisk rationalitetsteori.

Referenser

Kaufmann, G & Kaufmann, A 2009, Psykologi i organisasjon og ledelse, 4 utgåva, Fagbokforlaget, Oslo.

Den svenska versionen hittar du här medans den norska, som jag utgått från, hittar du här.

Tips

Nedan kan du om du önskar pröva dina kunskaper om beslut. Se det som lite av ett test om du lärt dig något av min sammanfattning ovan. OBS! Testet är på norska: beslut inom organisationsteori

Erik Persson

Om mig:

Arbetar med MRM, webb-orienterade projekt så som SEO och webb-utveckling samt läser till en Bachelor i Business Administration på Handelshøyskolen BI i Oslo.

Lämna en kommentar

Sociala nätverk

Tillbaka till början